Blötberget
Nordic Iron Ore ansökte om bearbetningskoncession i oktober 2010 och den 30 augusti 2011 beviljades ansökan av Bergsstaten. Bearbetningskoncessionen, som löper under 25 år med möjlighet till förlängning, innebär rätt till utvinning och tillgodogörande av järn, sällsynta jordartsmetaller samt apatit.
Geologi
Mineraliseringen i Blötberget är en så kallad ”apatitjärnmalm” vilken förutom järnmineralen magnetit och hematit också innehåller fosformineralet apatit som tidigare förorsakade problem vid järnframställningen. I och med den tekniska utveckling som skedde när den så kallade Thomasprocessen uppfanns 1879 blev det möjligt att även ta till vara malm som var rik på fosfor.
Blötbergsfältet består huvudsakligen av fem mineraliserade kroppar. Räknat från väster mot öster är dessa:
- Kalvgruvan (apatitrik magnetitmineralisering)
- Flygruvan (apatitrik, hematitdominerad mineralisering med underordnad magnetit)
- Hugget- och Betstamalmen (apatitrika magnetit-hematitminerliseringar)
- Sandellmalmen (apatitrik magnetitmineralisering)
Mineraltillgångar
Mineraltillgångarna i Blötberget ner till 800 meters avvägning har beräknats till 14 miljoner ton med 43 procent järn vilka klassificerats som indikerade. Till detta kommer ner till samma djup 10 miljoner ton med 43 procent järn klassificerade som antagna mineraltillgångar.
Merparten av brytningen i Blötbergsgruvan innan stängningen 1979 skedde ovanför 240 metersnivån. Nordic Iron Ore planerar att återstarta gruvdriften med 280 metersnivån som ny huvudnivå.
Historiskt, samt i Bolagets genomförda PEA, har en cut-off på 30 procent järn vid tonnage och halt använts i beräkningarna. Dagens höga järnmalmspris motiverar att en lägre cut off-nivå än historiska 30 procent kan användas, vilket sannolikt innebär att mineraltillgångarna skulle öka medan järnhalten i dessa skulle minska.
Innan stängningen 1979 påbörjades byggnation av en ny utfraktsnivå på 330 meters nivå samt en snedbana från dagen ned till nivån 160 meter, dessa anläggningar togs dock aldrig i drift. Bolaget räknar med, att efter nödvändiga renoveringar och kompletteringar, kunna nyttja den existerande infrastrukturen under jord vid den planerade återstarten av driften.
Gruvverksamheten i Blötberget har gamla anor.
Redan 1644 omnämns malmfyndigheter i området.
År 1768 förekommer namnet ”Blötbergsgruvan” i Bergmästarberättelser.
